50 förslag som stärker äganderätten, bioekonomin och naturvården i skogen

Skogsutredningen 2019 lämnar i dag ett femtiotal förslag till regeringen för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Utredningens uppdrag har handlat om två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet, som möts i hur vi förvaltar skogen. Förslagen täcker särskilt de frågor som bedöms problematiska ur ett äganderättsperspektiv.

– Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med en helhetssyn, säger Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen 2019.

Läs betänkandet

En sammanhållen politik för en växande cirkulär bioekonomi och bevarande av biologisk mångfald

Sveriges mål om klimatneutralitet ställer höga anspråk på skogen som råvarubas Samtidigt anges  i Sveriges miljökvalitetsmål att gynnsam bevarandestatus ska uppnås för alla i Sverige förkommande naturtyper och arter. För att uppnå det sista målet behöver ytterligare minst två miljoner hektar produktiv skogsmark restaureras för naturvård.

– Det är det demokratiska beslutsfattandet som behöver göra avvägningar mellan olika samhällsmål istället för att sätta upp sinsemellan oförenliga målsättningar . Utredningen har därför ett antal förslag för en sammanhållen politik för skogen där regeringen tar ett tydligt ansvar, konstaterar Agneta Ögren.

En mer ändamålsenlig inventering av skog

För småskogsbrukets del har den så kallade nyckelbiotopsinventeringen de senaste decennierna varit kontroversiell och föremål för en intensiv debatt. Begreppet nyckelbiotop är myntat av Skogsstyrelsen och avser skog med mycket höga naturvärden. Det är inte författningsreglerat men har trots detta fått stor betydelse för myndigheternas verksamhet och även för de marknadsstyrda certifieringssystemen.

– Vi föreslår att nyckelbiotopsinventeringen upphör. Istället föreslår vi ett nytt sätt att inventera, genom naturmiljöbeskrivningar. Skillnaden är att nyckelbiotopsinventeringen innehåller en bedömning av naturvärdet, medan naturmiljöbeskrivningar endast beskriver bland annat vilken typ av natur och vilka arter som finns i skogen. Genom denna förändring bedömer vi att det går att samla in kunskap om förhållanden som är viktiga för den biologiska mångfalden utan att det får äganderättsliga konsekvenser, framhåller Agneta Ögren.

Att bevara Sveriges stora naturskogar i fjällen är en investering för framtiden

De sista kvarvarande stora sammanhängande naturskogarna i Sverige återfinns inom och i närheten av den fjällnära gränsen. Dessa skogar är i det närmast unika i Västeuropa och bedöms ha synnerligen höga värden för biologisk mångfald. Skogarna är mycket skyddsvärda även ur ett globalt perspektiv. Utredningen föreslår att cirka 500 000–525 000 hektar produktiv skogsmark med dokumenterat höga naturvärden skyddas, vilket är den i särklass största naturvårdssatsningen i svensk skog någonsin.

– Utredningen har lämnat förslag om att nekat tillstånd till avverkning i fjällnära skog alltid ska ge markägaren rätt till ersättning. Det finns stora samhällsekonomiska vinster med att istället bilda områdesskydd för dessa områden med dokumenterat höga naturvärden under ordnade former, avslutar Agneta Ögren.

Kontakt

Agneta Ögren, lagman och särskild utredare, kontaktas via Jon Karlsson (nedan).

Jon Karlsson, jurist och huvudsekreterare, 073-348 99 31, jon.karlsson@regeringskansliet.se

Tommy Ek, biolog och utredningssekreterare, 073-801 74 53, tommy.ek@regeringskansliet.se